"You know Im so happy that you came back, but in a way you shouldnt do that." Sa jag till Zayn medans vi var hemma hos mig och myste i soffan.

Han kollade sårat på mig. "What...?"

"Now we need to say goodbye, again. And I dont know if I can handle that, again."

Han skrattade tyst. "I know, but I just had to. I missed you so much." Han log och pussade mig på pannan. Jag log och kröp in i hans famn. 

"If you would ask me like, two months ago, I would never ever in my life think that I would date a boy in One direction. I did'nt even like you." Jag skrattade. Han skrattade också. 

"We have alot to thank your friend."

Jag fick en idé. "When you come back to sweden, or when I come to you. Can I bring her? She loves you, and if she would'nt take me to your concert, we would never met. She would die of happiness."

"Of course, me and the lads would love that!" Sa han och log.

 

"Jag kan inte fatta att vi sitter på planet till England, där vi ska möta One direction!" Sa Klara och gjorde en slags dans medans hon satt fast spänd vid sätet. 

"Jag kan inte fatta att vi ska åka tillsammans!" Sa jag lika lyckligt. "Zayn sa att dom har fixat en middag med Liam och Louis flickvänner. Så vi kommer att få kommer att få umgås med dom, och killarna."

"Ahhh!!" Skrek Klara.

"Tyst!" Jag stötte till henne med armbågen, fast jag kvävde ett skratt. 

 

"Var vänlig och spänn säkerhetsbältet." Sa en flygvärdinna i högtalarna. "Vi ska snart landa i Heathrow, London." Jag spände och kollade spänt ut genom fönstret. Jag hade aldrig varit i England förut, så jag vill hemskt gärna åka omkring och kolla på sevärdheter. 

Vi hämtade väskorna från rullbandet och började gå mot utgångarna. 

"Kommer dom vänta på oss där?" Frågade Klara för säkert sjunde gången.

"Ja!" 

När vi kom mot utgångarna började spana efter dom. Och det var rätt så lätt att se dom. För dom hade en stor skyllt där det stog "Welcome to our country Hanna and Klara!" Plus en engelsk flagga, och dom hade ritat till en liten irlänskflagga också. Det var antagligen Niall.

"Hi!" Ropade dom med en mun när dom såg oss. Jag nästan hoppade in i Zayns famn. Jag hade saknat honom så. 

"I missed you babe." Viskade han. Vi kysstes en liten kort stund innan jag märkte dom andras blickar. 

"Hi, you must be Klara!" Sa Zayn och gick fram till Klara. Klara nickade stumt. När han kramade om henne såg hon ut att svimma. Jag kramade om alla killar, men när jag kramade Niall kändes det inte som förut. Det var lite stelt. Jag minns fortfarande vad han sa till mig på cafét. Att han var kär i mig och att Zayn skulle vara riktigt lycklig som hade mig. 

Vi satte oss i en stor, svart bil som en man jag aldrig sett förut körde. Antagligen var det deras privata chaufför. Vi pratade om vad som hade hänt. Fast Klara var mest tyst.Fast hon skrattade och log som en dåre. Niall var också tyst. Han skrattade inte, eller log som en dåre. Eller jo, han skrattade men det var inte det vanliga Niall skrattet jag älskade. Det var ett stelt, obekvämt skratt som snarare lät som om han nös eller något. Var han fortfarande kär i mig?